Beställningar och frågor [email protected]

Gårdens historia

 

Hommanäs Gård är en släktgård som numera verka som familjeföretag. Gården övergick i släkten Anderssons ägo år 1923, då Karl Alarik Andersson, förvaltare på Kullo gård, köpte Hommanäs gård av finska staten. Han var farfars far till Magnus Andersson som är nuvarande ägare och verkställande direktör på Hommanäs Gård. Historiens vingslag har susat över Hommanäs Gård. På 1600-talet var gården i släkten Wredes ägo för att sedan övergå till överste Rehbinder. Under åren 1736-1777 var gården kronoboställe för partigängaren Stefan Löfving. Han fick gården år 1736 som belöning för sina insatser under stora nordiska kriget. Juhani Linnovaaras porträtt av Stefan Löfving finns på hedersplatsen på gårdens sal. Från Stefan Löfvings tid finns den mittersta delen av karaktärshuset, troligen från år 1771, bevarad. Tillbyggnaderna är från Erik von Rohrs arrendetid år 1827. Det nuvarande köket är från början av 1900-talet.

Britas löfte

År 1987 blev Magnus Anderssons mor Brita Andersson ägare till gården som hade varit i hennes mans släkts ägo. Gården var då förfallen och i behov av en grundlig renovering som inleddes tre år senare. År 1994 avgav Brita, som då var konvalescent efter en ryggoperation, ett löfte om att när hon ser rönnbären lysa röda bakom fönstret så då skall hon stiga upp ur sjukbädden och koka rönnbärsgelé. Det löftet infriades och det blev inte bara rönnbärsgelé utan också sylt- och saftkok i stora kastruller på den vedeldade spisen. Hommanäs Gård öppnades för gäster som fick sig gårdens sällsamma historia till livs medan de njöt av husets håvor i form av traditionella maträtter med goda drycker. Det var början till en ny blomstringstid för den sägenomspunna gården.

Populära delikatesser

I början såldes gårdens produkter som sylt, saft, glögg och senap på marknader i Borgå och i Helsingfors bland annat på strömmingsmarknaden och i saluhallar. Hon fick genast en krets stamkunder som i sin tur rekommenderade produkterna för sina bekanta. Mjöd tillverkat enligt ett traditionellt recept blev så populärt att det såldes slut på rekordtid. Detsamma gällde för julglöggen. Med tilltagande efterfrågan flyttades tillverkningen till gårdens nyuppförda musteri för att så småningom övergå från mor till son. I början tillverkades allt för hand, med traditionella recept. Och så har det fortsatt även om dagens tillverkning sker i stor skala. Och nu som då, bara äkta vara utan färg- och konserveringsmedel enligt parollen; Endast det bästa är gott nog!